Havsutflykt på annandagen..

Annandagen till ära packade vi korgen full med pannkakor, kaffe och mjölk och gav oss ut till Stenkusten.

Dimman låg tät på vissa ställen, men vi hade tur och fick ett par härliga timmar vid ett vindstilla hav.

Henning kastade sten likt en maskin.... i en evighet. Han har äntligen lärt sig kasta så långt att han träffar vattnet och han viftar med armarna av glädje varje gång han lyckas! Och Alice, hon lekte Hedenhös. Här är ju verkligen stenåldern på riktigt! Med ja, sten förstås, fossiler, drivved, grillplatser, gamla ekor och fiskehoddor. Dessutom finns både gråsvart och vit sten, så att man kan "rita" och "skriva" med stenarna på varandra...

Det var verkligen skönt med frisk luft! Att få fylla lungorna och sedan komma hem lite lagom kylslagna och krypa upp i soffan. Framför brasan. Det känns som att vi varit inne lite väl mycket nu i julstöket. Och som vanligt är vi nöjda ganska snabbt när julen börjar ta slut. Nu vill vi vara ute i naturen och.... vänta på snödropparna. Jag vet, vi får vänta. Inte på snödropparna kanske, men på våren. Men jag börjar alltid vänta så här års. Och väntan blir alltid lång. Men jag kan bara inte låta bli. Tänk bara på allt vi ska få se och upptäcka i vår nya trädgård!

Den här julhelgen har vi dock inte kunnat låta bli att tänka på allt det där som ni andra gör. Och som vi brukar göra. Som nu. Lutfisk hos Inger o Claes. Det är fint det! 

Men.... pannkakor. Det var ju inte så pjåkigt det heller. Lite konstigt och otraditionellt. Ja. Men inte pjåkigt.

Varm kram till er alla och god, god fortsättning!
/Emma