6-årsdag och Prima-projekt

Influensan börjar äntligen lida mot sitt slut. Vilken vecka! Vi har alla varit sjuka, men Alice har haft det som värst. Vi andra hade feber i tre dagar, medan hon kämpat på i nästan en hel vecka. Igår hade hon dessutom födelsedag (hela 6 år!) och mot slutet av dagen började febern äntligen att släppa..

 

Så många fina paket som kommit med posten! Från faster Hanna, moster Johanna, morbror Viktor o Malin, morfar, farmor, farfar och Eva. Tack snälla ni! Vi hade en trött och matt, men väldigt lycklig tjej här hemma..

 

 

Idag har vi dock kunnat vara ute för första gången på flera dagar och sakta kände vi alla att energin började vända åter igen. Martin hann precis städa ur den blivande inneserveringen i söndags innan han blev sjuk och idag har han tagit tag i nästkommande projekt; en pergola på gårdsplan som vinrankorna ska få klättra i och en hönsgård. Hönsen går helt fritt hos oss, men nu har de dels blivit fler och dessutom vill vi komma igång med våra odlingar. Och då måste vi nog försöka hålla dem på ett lite mer begränsat område helt enkelt. Åtminstone när vi inte är i närheten..

 

 

 

 

 

 

Vi har många projekt igång just nu (eller som vanligt kanske jag ska säga). Bageri, innefikaplatser, pergola, hönshus, odlingar.... Och trots flunsor, så kommer vi ändå framåt. Mycket tack vare den där mannen som finns på gården. Den där mannen som banne mig aldrig ger upp.

 

Han har dock lärt sig ett och annat. Han tar inte alltid ut sig fullständigt, utan kan faktiskt pausa. Han kan sätta lite lägre dagsmål än galet höga (även om han inte alltid vill). Och äta lite tårta. Och njuta med oss en stund. Jag vågar faktiskt säga att vi tillsammans har blivit mycket bättre på att inte tänka att båda ska göra nytta hela tiden. Vi försöker hålla oss till att en tar hand om barnen och ser till att vi får mat och mellanmål med jämna mellanrum. Så länge barnen vill vara ute, så är vi ute. Vill de sedan gå in en stund, så är det också OK. Så länge en av oss visar barnen att vi ser och hör, så mår alla mycket bättre. Inget "vi ska bara" och att båda flänger runt. En av oss jobbar i lugn och ro. Den andra sköter resten. Och då får vi verkligen mycket gjort!

 

Men som sagt. Den där mannen får man ändå hålla i lite grann. För han ger sig knappt ens med influensa i kroppen. Men å andra sidan är det ju i projekten han får mycket av sin energi. Så här. Precis så här, trivs han nog som allra, allra bäst skulle jag tro..

 

 

Ett par bilder på blivande inneserveringen måste ni ju få se också! Martin har städat ur och byggt glaspartiet ut mot baksidan av ladan. Nu blir det mitt jobb att måla vissa partier i äggoljetempera och  att sedan börja inreda!

 

 

 

Just de här snygga putsade partierna kommer jag inte att måla över. Jag älskar dem!

 

 

Nu hoppas vi på en frisk och stark påskvecka!

 

/Emma

 

 

Uteverkstad

Den här helgens Prima-projekt har alldeles slagits omkull av en elak förkylning, eller influensa. Det är tredje dagen som jag är febrig och.. alldeles slagen faktiskt. Så himla tråkigt! Martin som hyrt en jättestor byggdammsugare och tänkt rengöra hela ladan den här helgen. Där står den nu, stilla på släpet och tickar onödiga pengar..

 

 

 

Jag har dock orkat mig ut till verkstaden och satt igång en skröj idag. Känns åtminstone lite bättre när något händer under tiden som jag ligger här.. ;) Ugnen är fylld av assietter och serveringsfat i olika former, både i stengods och porslin. Har även fått iväg en beställning av mina egendesignade dekaler, som jag ser mycket fram emot att få se resultatet av. Så himla roligt det ska bli, om de blir bra!

 

 

 

Jag flyttar ut min verkstad så ofta jag kan! Dels tycker jag att det är fantastiskt att jobba utomhus, dessutom tänker jag att det spar min hälsa lite grann, att inte vara instängd i stendammet hela tiden. Just torrputs och våtputs passar ypperligt att göra ute!

 

 

Nu lite mer vila, innan Martin och barnen kommer hem.

 

/Emma

 

 

 

 

 

Ett första spadtag i bageriet..

Helgen som gick hade vi besök av min pappa Nalle (som ju ska bli gotlänning o Prima-dräng), lillebror Viktor och hans Malin. Det är verkligen härligt när gården fylls av människor vi tycker om!

 

 

Martin o svärfar arbetade hårt i ladugården med det som ska bli vårt bageri. Där finns ett gammalt fodermagasin som vi hittat bland alla skrymslen och vrår och som vi bestämt oss för att skaka liv i på nytt. Ett rum med putsade väggar, gammalt trätak och betonggolv..

 

Ett härligt rum med rätt potential, men gammalt, mörkt och orent. När sopkvastar, skurborstar, såphinkar och målarfärg dock fått göra sitt, så fick vi beskåda något av ett underverk. Och det känns som att det här kan att bli riktigt bra! Så himla, himla skönt det är att få sådan där hjälp en helg. Det känns som att man tar enormt stora steg på bara ett par dagar. Underbart!

 

 

Så här ser det ut nu. Väggarna är målade. Golvet likaså. Och stora tunga bakugnen är på plats. Helt enkelt bara att fylla på med diskbänk, bakbänk, degblandare, förvaring, redskap, mjöl och... ja, lite till. Sedan är vi ju snart redo för sommaren! ;)

 

 

Ett par andra minnesvärda händelser från helgen som gick är att stora tjejen äntligen fick tappa sin andra tand..

 

Och (mindre roligt) att Honungen fattade saxen, gömde sig bakom en dörr i stora hallen och klippte av sig nästan allt sitt långa, fina, kritvita hår..!

 

 

Fina långa håret! Det är nu ett minne blott och gullungen ser ut som en ... ja, hockeyspelare. Men en nöjd sådan. Han tycker att han är fin. Jättefin när han tänker efter. Och mamman klarar helt enkelt inte av att klippa bort de där sista fantastiska bebislockarna som hänger kvar i nacken. Så vi kör väl helt enkelt hockeystyle ett tag.. ;)

 

På dagis hade han hittat på att han varit hos en frisör som heter Malin. Morbror Viktors flickvän alltså, men det vet ju inte fröknarna, så de trodde nog verkligen att han varit hos en frisör. Och troligtvis en blind sådan. Haha!

 

Imorgon har jag verkstadsdag och då blir det tillverkning av fat i stengods och porslin.

Längtar som vanligt alldeles innerligt! Ja, och så blir det så klart en och annan kaffe i den ljuvliga vårsolen..

/Emma

En välkommen dräng på gården..

Äntligen mars! Äntligen. Äntligen. Äntligen. Hur mycket jag än laddar inför vintern, med kraft, mod och positiv inställning under hösten, så hinner jag alltid längta lika innerligt efter mars månad. Jag hinner känna en rent olidlig längtan. Varje år. Och med handen mot hjärtat längtar jag ännu mer till slutet av mars, än till början av den. Det finns ett litet men i år bara. Från och med början av april vill jag att tiden ska gå långsamt. Väldigt långsamt. Dels för att jag vill hinna njuta av vårens alla härligheter, alla steg med knoppar och blommor. Men framför allt för att vår Prima-lista är lika lång som spännande. Oj så lång!

Helgen som gick hade vi dock besök av faster Hanna, vilket gjorde att vi hann med en del gårdssysslor. Martin rensade hönshuset och skärmade av så att den lilla höna som nu ruvar får vara ifred. Inom bara ett par veckor får vi förhoppningsvis små kycklingar! Jag fick en heldag i keramikverkstaden också, vilket så klart var underbart! Hanna som är vackert (men lite tungt) höggravid kunde mysa med barnen o dessutom ordna oss en o annan delikat måltid. Det var härligt för oss alla!

Helgen som kommer får vi dessutom besök av barnens morfar, morbror Viktor o hans Malin! De är ungefär lika efterlängtade som mars månad! Då ska vi umgås en massa o förhoppningsvis börja bygga lite på bageriet.. Sedan måste vi ju försöka ordna så att där morfarn som bestämt sig för att flytta hit (!) får se sin blivande lägenhet. Tänk, alldeles snart har Prima Gård sin egne dräng på plats. Det blir ju fantastiskt! Då kommer inte minst Martins alla byggpunkter på listan, att gå dubbelt så snabbt...! ;)

 

Men innan finbesöket har jag ytterligare två efterlängtade dagar i verkstaden framför mig o de små grynen har ett par efterlängtade dagar på förskolan. Vi har haft en ganska lång vintervila här hemma, men nu känns det som att vi alla uppskattar att få rulla igång lite igen..

/Emma