.: 6-årsdag och Prima-projekt

lördag 28 mars 2015

6-årsdag och Prima-projekt

Influensan börjar äntligen lida mot sitt slut. Vilken vecka! Vi har alla varit sjuka, men Alice har haft det som värst. Vi andra hade feber i tre dagar, medan hon kämpat på i nästan en hel vecka. Igår hade hon dessutom födelsedag (hela 6 år!) och mot slutet av dagen började febern äntligen att släppa..

Så många fina paket som kommit med posten! Från faster Hanna, moster Johanna, morbror Viktor o Malin, morfar, farmor, farfar och Eva. Tack snälla ni! Vi hade en trött och matt, men väldigt lycklig tjej här hemma..

Idag har vi dock kunnat vara ute för första gången på flera dagar och sakta kände vi alla att energin började vända åter igen. Martin hann precis städa ur den blivande inneserveringen i söndags innan han blev sjuk och idag har han tagit tag i nästkommande projekt; en pergola på gårdsplan som vinrankorna ska få klättra i och en hönsgård. Hönsen går helt fritt hos oss, men nu har de dels blivit fler och dessutom vill vi komma igång med våra odlingar. Och då måste vi nog försöka hålla dem på ett lite mer begränsat område helt enkelt. Åtminstone när vi inte är i närheten..

Vi har många projekt igång just nu (eller som vanligt kanske jag ska säga). Bageri, innefikaplatser, pergola, hönshus, odlingar.... Och trots flunsor, så kommer vi ändå framåt. Mycket tack vare den där mannen som finns på gården. Den där mannen som banne mig aldrig ger upp.

Han har dock lärt sig ett och annat. Han tar inte alltid ut sig fullständigt, utan kan faktiskt pausa. Han kan sätta lite lägre dagsmål än galet höga (även om han inte alltid vill). Och äta lite tårta. Och njuta med oss en stund. Jag vågar faktiskt säga att vi tillsammans har blivit mycket bättre på att inte tänka att båda ska göra nytta hela tiden. Vi försöker hålla oss till att en tar hand om barnen och ser till att vi får mat och mellanmål med jämna mellanrum. Så länge barnen vill vara ute, så är vi ute. Vill de sedan gå in en stund, så är det också OK. Så länge en av oss visar barnen att vi ser och hör, så mår alla mycket bättre. Inget "vi ska bara" och att båda flänger runt. En av oss jobbar i lugn och ro. Den andra sköter resten. Och då får vi verkligen mycket gjort!

Men som sagt. Den där mannen får man ändå hålla i lite grann. För han ger sig knappt ens med influensa i kroppen. Men å andra sidan är det ju i projekten han får mycket av sin energi. Så här. Precis så här, trivs han nog som allra, allra bäst skulle jag tro..

Ett par bilder på blivande inneserveringen måste ni ju få se också! Martin har städat ur och byggt glaspartiet ut mot baksidan av ladan. Nu blir det mitt jobb att måla vissa partier i äggoljetempera och att sedan börja inreda!