Snålänningar...?

Här har vi haft en skön helg, efter första inskolningsdagarna. Alice är riktigt glad att vara tillbaka på förskolan, vilket känns bra. Frukostarna har vi ätit i salen, framför kakelugnen. Och i morse kom en granne och knackade på med blomma i famnen för att hälsa oss välkomna. Liiite nöjd var jag att jag precis höll på att baka bullar. Att det doftade kardemumma i köket och att jag på ett litet kick kunde svinga fram ett fat med rykande färsta sockerbullar..! Haha! :) 

Ett par viktiga steg har vi tagit i veckan. Prima Gård har blivit registrerat som företag. Jätteroligt! Vilket, inte minst, betyder att jag kan beställa det jag behöver för att upprätta min keramikverkstad! 

Och idag har Martin varit i Ljugarn och köpt en gammal träsvarv. Vi har en tendens att glida över materialgränserna när vi spånar idéer och därför väljer vi att satsa på de verktyg och maskiner som vi tror oss behöva. Och så passar vi på när vi hittar begagnat på ön, så slipper vi frakt eller att ta oss över havet för att hämta.

Vårt mål är ju att kunna vistas så mycket som möjligt på gården. Det har ni väl förstått vid det här laget ;) Och den här gårdskarl´n, han förkunnar att bästa sättet att öka sin inkomst är att skära ner på sina kostnader. Jojomen. Jaha. Sagt och gjort. Vi lär känna gårdens energikällor och inte minst energitjuvar. Martin smyger runt med mätare hit och dit och informerar mig om vad en maskin tvätt faktiskt kostar. Och vad vårt antal tända lampor faktiskt kostar. Han hittade bland annat en varmvattenberedare och en fläkt i ladugården som stod och drog en massa energi, helt i onödan. Och jag i min tur har till uppgift att se till att vi har hembakat bröd. Jag registrerar hur mycket färskvaror som frukt, grönsaker och mjölk vi gör av med varje vecka. Eller, okej. Det går väl så där än så länge. Jag har en tendens att tappa räkningen. Men jag försöker i alla fall! Och vi ser till att ta vara på våra matrester. Och vi lyxar faktiskt inte lika mycket, eller åtminstone inte lika ofta. Och då tänker jag främst på vin, ost och delikatesser som alltid varit ett självklart inslag under våra helger. Och gärna vardagar också.

Men faktum är, att det här betyder inte att vi inte lyxar. Det är verkligen påfallande hur lyxigt vårt liv känns just nu! Det har ju aldrig känts så här lyxigt. Och då lever vi "snålare" än någonsin. Med lägre inkomster på grund av deltidsarbete och hemmatid med barnen. Nog för att vi kanske är smålänningar i grund och botten, men att tänka ekonomiskt och inte minst miljömedvetet genererar det där härliga, (för oss) ovärderliga. Mer ledig tid tillsammans. Vad är inte värt att göra avkall på för det?

Att få sitta i vår sal, framför en brinnande kakelugn och äta frukost tillsammans, inte bara på helgerna, utan en vardag är nog bland den största tänkbara lyxen för oss. Att slippa rulla mellan måndag och fredag varje vecka. Att slippa vara inrutad. Får jag fortsätta med det, så släcker jag gärna lampan när jag lämnar ett rum (ja, tänk kära mormor att den polletten till slut skulle trilla ner även hos mig). Jag kan faktiskt använda en tröja två gånger istället för en, innan jag tvättar den. Och dagen-efter-mat går faktiskt att sno om till en minst lika god middag som den första. Det krävs bara lite ansträngning. Och motivation. Och den har vi. För vi ser ju vad vi faktiskt får för mödan.

Lite lite enklare, mycket mycket rikare.

/Emma